Vi har nu bott i vårt nybyggda timmerhus i tre år och badrummen är lika fräscha och sköna som när vi flyttade in.
Alla material i vårt hus andas, dvs det finns nästan inga plaster eller färger som kan låsa in fukt. Väggarna är lerklinade, vilket gör att de suger upp fukt, om det av någon anledning skulle uppstå en läcka. Samma väggar släpper också ifrån sig fukten när det torkar upp. Det fungerar helt enkelt som en disktrasa.
Vi har dessutom valt att värma väggarna i stället för att ha element eller golvvärme. Det blir en skönare värme med den lösningen jämfört med golvvärme tycker vi, eftersom värmen hamnar mer i rummet och man slipper iskalla väggar. Dessutom blir golven skönare och inte alltför varma. Det var lätt att installera samtidigt som vi klinade andra gången. Värmen ligger på den nedre halvan av väggarna, dvs inte hela vägen upp till tak, eftersom värme stiger. Elen styrs sedan av minst en termostat per rum.
Huset är isolerat med cellulosafiber av märket ISOCELL från företaget CREMAB (se blogginlägg från 5 augusti 2016). Det produceras från i princip oanvända tidningspapper i en optimal återvinningsprocess i Tibro, dvs relativt närodlat, vilket vi gillar. Detta material kan också suga upp och släppa ifrån sig fukt.
Vi har kört samma princip i våra badrum, dvs kilsågade trägolv och lerklinade väggar med inbakad elvärme i väggarna. Elen liggen dock bara i de väggar som inte har vatten, dvs fönsterväggen, väggen där vi hänger dusch handdukarna och en vägg till. Dessa styrs av två termostater per duschrum.
Vid duscharna har vi dock gjort lite annorlunda. Där la vi i stället in en sk avloppsarmatur i rostfritt stål från företaget Unidrain. Armaturen är en ram med inbyggt fall och med stående tätskiktsflänsar som går upp ca 1 dm på väggarna. Vilken smart lösning!
Efter att armaturen var på plats gjöts betongplatta enligt instruktion från Unidrain. Ovanpå betongen lade vi på tätskiktsmassa och sedan en stor kalksten som vi måttbeställt från Sjöströms Stenförädling på Öland. Ju färre fogar, ju mindre fukt som tränger igenom.
Väggarna i duscharna kläddes in med två stycken 1 mm tjocka zinkplåtar per duschrum. Vi hade redan lerklinat första lagret i båda rummen. Nu klinades lager nummer två samtidigt som vi skulle montera på zinkplåtarna. Vi la även på lerklining på baksidan av zinkplåtarna innan vi med lite möda och stort besvär fick upp dem. De sög sig fast i väggarna - det var klockrent, smidigt och gick lättare än vi trott.
Det gick åt två plåtar, 2 x 1 meter, per dusch. Skarven gjordes med enkel fals och hamnade ca 10 cm efter hörnet. För att förvissa oss om att det skulle bli tätt lades en sträng lim- och fogmassa i falsen, Abra Seal&fix MS Hybrid. (se blogginlägg från 5 september 2016).
Ut mot rummet satte vi i Unidrains glasvägg i en redan förberedd skena i avloppsarmaturen. En silikonfog mot golv och vägg skyddar mot fuktinträngning.
Plåtarnas nederkant gick alltså över tätskiktsflänsarna på armaturen och hamnade därmed omlott med dessa, vilket gör att vatten får väldigt svårt att tränga igenom dessa tätskikt i metall i skarven mellan golv och vägg. För säkerhets skull la vi dock en silikonfog i skarven. Det hela ser väldigt snyggt och rent ut och vi tror inte att några stora vattenmängder kommer att kunna ta sig igenom det här tätskiktet. Om det mot förmodan skulle hända så har vi de lerklinade väggarna bakom som suger upp fukt och släpper den vid torka. Likaså golvets isolering kan suga upp fukt och släppa det igen när det torkar upp. Det händer att det skvätter ut lite vatten på trägolvet utanför duschen ibland när man duschar eller tvättar hunden. Men dessa droppar sugs in i trägolvet, och man tänker inte mycket på det. När vi skurar golven kör vi på med en hel del kallt skurvatten, varav en hel del åker ner mellan springorna i trägolvet. Det sugs upp av cellulosafibern under och släpps sedan när allt torkar igen.
Unidrain armaturen är egentligen anpassad för ett kaklat utrymme. Det är värt att tänka på när man bygger upp väggarna, så att puts och zinkplåt bygger lika mycket som den kaklade väggen skulle ha gjort.
Så länge man inte har material som gör att vatten blir ståendes och inte kan luftas ut är det inga problem att det blir lite vått i ett våtutrymme, det torkar såsmåningom ut igen. Av den anledningen har vi inte ens takpapp under våra takpannor på huset, utan endast trä och tegelpannor.
Något vi kom på lite för sent i vår byggprocess var att uppskatta den kamin som vi hade installerat i gamla husets badrum och som vi lärde oss hur vi skulle hantera ungefär ett halvår innan vi flyttade över till vårt nya hus. Grejen var att elda i en halvtimme de mornar innan vi skulle duscha. Vilken härlig känsla att gå in i ett varmt badrum, med brasan sprakande och ta en dusch och känna hur all fuktig luft fullkomligt sögs in i kaminen och försvann. Ingen imma på speglar eller fönster och varma duschhanddukar som väntade på en när man duschat färdigt. Hade vi kommit på detta i tid hade nya husets duschrum absolut fått kaminer! (se blogginlägg från 15 jan 2017).
En sak till att nämna i detta inlägg kan vara att vi har installerat en avloppsvärmeväxlare på inkommande vatten i källaren som tar tillvara varmvattnet som spolas ut ur ledningarna i huset och värmer det inkommande vattnet kopplat till varmvattenberedaren och duschrummen. Vi har inte kopplat på köksvattnet för där vill man ha kallt vatten. Genom att på detta sätt återanvända det utgående varmvattnet sparar vi kanske några kronor på elräkningen. Avloppsvärmeväxlare finns t ex att köpa på Ekologiska byggvaruhuset i Trosa.
Hoppas att detta inlägg kan inspirera er att bygga sköna badrum som andas och luktar gott.
