Rosornas tid... snart över

Jobb i huset inför vintern

Inför vintern kommer vi att arbeta med att täta till huset. 

Grunden ska tätas med små sten och kalkbruk på sina håll. Fönster och dörrar ska på plats. Ytterfoder, innerfönster och dörrar har redan kommit och står på övervåningen och väntar på att monteras. 

Bjälklaget ska på plats på bottenvåningen och sedan källartaket, så vi kan hålla lite varmt där nere i vinter. 

Vi kommer också att mura upp skorstenarna innan vintern.  

Blivande köket, med hasoporhög som ska spridas ut mot grunden.

Vy ner i källaren.

Vy upp i taket. 

Här ligger källartaket och torkar i köket

Snickarbänken i källaren

Bort med grusgångarna!

Det sista anläggarna gjort är att göra markberedningen efter att de kört upp marken med den tunga traktorn. De är otroligt duktiga på att städa efter sig dock. Så här såg det ut för två månader sedan.

En liten låda kvar av 60-tals huset.

Nya huset på väg upp. Hela framsidan full av gammalt virke från Svartentorpsladan, som vi kanske skulle få användning för.

Lervälling efter traktorn

Vi plockade ut fem timmerstockar från den stora högen av material från gamla ladan, resten slängde vi. Mycket var ju i väldigt dåligt skick dessutom.

Vi passade på att samtidigt ta bort grusgångarna och och så i gräs!!!  Ett stort beslut för oss, men som vi känner oss helnöjda med nu när det väl är gjort. Det kommer att bli mycket mer lättskött att slippa samvetet med att rensa gångarna. Nu kan vi koncentrera oss på att hålla de två ytorna med ärtsingel, ett framför varje hus, ogräsfria. Mellan grus och grovuppfarten la vi en rad gamla storgatstenar som får till uppgift att hålla singlet på plats. Det känns jättebra att vara hyfsat klara med trädgården igen efter den röra som varit. Framför nya huset har vi flyttat rosorna och schersminerna till strategiskt bra platser för insynsskydd och blickfång. Det har lämnat en tom yta framför det nya huset. Där tänker vi ha formklippta låga häckar i en halvcirkelform, bakom den äng. Enkelt och snyggt. Sedan kan man fylla på med små träd i de ytor som bildas - eller bara låta de vara tomma. Grinden har placerats så centrerat som det gått i förhållande till nya husets dörr. Den har fått konkurrera med eken som står lite i vägen. Det är bara charmigt! Vår halvcirkel ger två nya siktlinjer, den ena mellan grind och dörr, den andra mellan magasinet och Svartentorpsladan.

Körbart gräs mellan husen. 

Singel på kompakterad sand i en båge framför båda husen. Storgatsten i skarven mellan de hårda materialen.

Vi tar bort gången som leder ut mot vägkorsningen, byter ut grinden mot staket och flyttar dit en schersmin för att skärma av oss mot vägen. Grinden flyttas närmare det nya huset som ju blir huvudbyggnad på gården. Parkeringen till det gamla torpet blir garaget i södra ändan av tomten och där finns också en grind.

Vy från nya huset och ut mot parkeringen och planen framför lilla magasinet, en grusyta vi inte behöver hålla helt ogräsfri.  

Vy från huset och rakt fram mot vägen med ny placering av halva grinden precis bredvid eken.

Vy från lilla magasinet och bort mot Svartentorpet. Bakom räden till höger blir det äng och en klippt gång bort till grinden.

Vy från vägen där grinden nu står. 

Terassen är klar

Anläggarna har fortsatt med terassen till nya husets baksida och är nu även klara med den. Vi har lagt 6 stycken ventilationsrör som vi petat in i muren diskret. Där är det tänkt att vi ska ta in luft till källare, rum och eldstäder. De lutar så att det går att spola ur dem vid behov. Ett galler ska monteras i ändan ut mot terasskanten. Över rören har vi lagt Hasopor, som isolerar. Det gör att tilluften kommer att värmas lite innan den kommer in i huset på vintern - och kylas på sommaren.

Ett väldans jobb att få stenarna på plats.

Hasopor och grovt grus

Markduk och sättsand

Tittar man riktigt noga så ser man 6 st hål i muren där rören kommer ut.

De lokala anläggarna har koll på var man hittar begagnade stenar i trakten. Här har vi lagt en marmor som legat på terassen på Skjortfabriken i Flen. Vi tror att det kan vara Ekebergsmarmor. Den skulle ändå slängas, och vi fick ta den mot att vi hämtade stenen. Den har redan patina och känns helt rätt på platsen. Ekebergsmarmorn är en dolomitisk marmor (lustigt, vi som precis varit i Dolomiterna...), som fått sitt namn efter Ekebergs Gård vid Hjälmaren. Det är Närkes landskapssten.

Stenen läggs i sättsand, och sätts i bruk utmed kanterna så den ska ligga still där. Vi lämnar en glipa på ca 5 cm mot fasaden, samma som för trappan på framsidan huset. Vill inte ha något som kan binda fukt mot fasaden.

Färdigt resultat! Det blev en sten över som får tjäna som trappsteg för den dörr vi kommer att använda mest.
Annars var det på håret att stenen räckte till.

Stenläggningen är också snygg!

Det ser ut som stenen legat där i minst hundra år.

Jag har tidigare i bloggen berättat om att man på 60-talet rev ett gammalt hus på platsen där vi nu bygger.
Nu när vi byggde trappan hittades denna lilla skärva av en gammal kakelugn. 

Ny trappa av gamla grundstenar

Eftersom vi fick stenar över från grunden vi köpt, bestämde vi oss för att göra en enkel trappa i siktlinjen ner mot sjön när man kommer ut genom mittersta altandörren. Vi hade tänkt oss att den skulle runda den sten som ligger i vägen för en rak linje ner till 'strandpromenaden'. Men det vart svårt att lägga en enkel trappa, stenarna gled i geggan. Det fick bli en nästan 'riktig' trappa i stället. Så här blev resultatet. Den ser ut att var från ett annat århundrade!

Före

Efter

Förökning (kloning) av krolliljor

Jag läste nyligen en bra beskrivning på hur man förökar krolliljor och andra sorters liljor som jag vill dela här på bloggen.

Man köper eller gräver upp en lök i början av hösten. När man studerar löken närmare ser man att den inte har en slät yta, utan en massa fjäll som sitter varv på varv. Man tar försiktigt med fingrarna och bryter av så många fjäll man önskar vid basen av liljelöken. Det är väldigt viktigt att få med den lilla krökningen längst in på fjället.

Ta sedan en mörk plastpåse, typ hundbajspåse, stick några små lufthål i den, och fyll med lätt fuktad torv eller vermiculit. Stoppa ner fjällen i påsen och skaka försiktigt. Lägg påsen mörkt (där du förvarar potatis), titta till den då och då, och fukta torven med en sprayflaska om det behövs.
Efter en period av tre-fyra månader så har det vuxit ut bebisar från baskröken av fjällen. Pilla av dem och sätt i kruka. Är det fortfarande vinter ute, ställ dem i källaren, för att sedan plantera ut dem på våren.

Den här metoden ger exakta kopior av moderplantan, ingen överraskning som vid frösådd. Dessutom sparar man två år. Det tar 2-3 år till en blommande lilja på detta sätt.

Lägg till bildtext

Juli

Volmat hö, det är så det kallas när man lägger upp höet på en stör, som vi gjort.

I 1700-tals huset sitter gamla ytterdörren på insidan.

Några gamla krolliljor blommar i syrénbersån. Förra årets hårda klippning har säkert gett det extra ljus som liljorna behövde för att kunna blomma.  

Här blommar alkemisten, John Davies, John Cabot, honungsros, flammentanz och lederkusen. Det blir maffigt.

Man kan inte titta sig mätt på trappan till nya huset. 

En ensam krasse lyser i eftermiddagssolen. I grönsakslandet blir de uppätna av svarta flygare...

Nu slår vi gräset

Den varma veckan, den första i juli,  började vi sent omsider slå gräset. Det var så vackert innan midsommar och sedan åkte vi till Italien. Nu fick vi slita desto mer eftersom det vuxit sig långt. Vi hann med en bråkdel innan regnet kom. Nu får vi se när vi kan fortsätta. Och frågan är vad vi ska göra med allt hö/gräs. Sälja på blocket är första alternativet, andra är att behålla det och använda som täckmaterial och att dumpa det som inte går åt nere vid ängen i sjökanten. Det blir ju såna massor!!!

En bråkdel av gräset är nu hässjat! Och det är ju också vackert!

Om vi hade varit rationella människor hade vi slagit gräset innan midsommar. Men vi är esteter och det var såååå vackert med det långa gräset. Om man slår gräset tidigt får man ett proteinrikt och bra foder för betesdjur. Om man däremot väntar, blir det inte alls lika näringsrikt och lönsamt.

Om man vill ha ängar är det bra att slå gräset en till två gånger  - och att forsla bort det (utarma). På hösten krattar man bort löv.

Vi behöver också lära oss tekniken att lägga upp gräset på hässjan rätt. Det gäller att få till avslutet bra så att regnet rinner av i stället för att gå ner i hässjan. Det var en förmåga som långt ifrån alla behärskade då det begav sig.

På spaning efter orangerier och vinkast i Sörmland

Idag har vi varit och besiktigat den gamla Volvon i Strängnäs. Det gick bra. Efteråt åkte vi och tittade på ett vinkast och på ett 'enkelt' orangeri från 1800 talet (tror jag) för förvaring av känsliga växter vintertid. Orangeriet är fint pga dess enkla lösning. 

Vinkastet fullt med druvor. Doften när man sticker in näsan är ju helt underbar. 

Det här huset ser ut som vilket uthus som helst. Lite skevt och vint, och fint...

...och på baksidan - ett orangeri! 

Av enklaste slaget, men kanske så man gjorde under 17-1800-talet om man behövde förvara växter. 

Fönstret längst bort kan kanske ha ersatt en dörr.  Man kan anta att man transporterat de tunga växterna med häst och vagn in genom dörren på baksidan och ut på andra sidan, där det låga fönstret sitter idag. 

Inomhus ett fint tegelgolv och en kamin. Golvet värmdes med rökkanaler som gick under teglet. 

Tillbaka på Mora igen

Kryddlandet med betongskål från Gotland

Tidig morgon med sjörök. Det behöver klippas och ängsgräset behöver slås...men det är vackert.

Rosa rubigunosa, äppelrosen med kirskålsblommor

Luktpionen Sarah Bernard slår ut nu.

Jordgubbarna har mognat

John Cabot såg nästan röd ut idag.