Murarna är också här!

Murar 'gänget' har också kommit idag. De ska mura spiskåpan och lerputsa alla murar. Idag bestod arbetsstyrkan förutom Johannes som ursprungligen är från Tyskland av en italienare och en svensk. Inga tjejer.

Johannes från Eld och Lera. 

Johannes visar den fina handsmidda stolpen som ska avlasta balken i spiskåpan.
På kroken längst ut på den rörliga armen kommer vi kunna hänga en gryta över den öppna elden. 

Här sätts den stora järnbalken på plats. På den muras sedan spiskåpan.
Vi kommer nog att ha en smidd lucka i stället för de lite mer moderna luckorna vi tittat på för ugnen.
Vi vill att det ska se gammeldags ut och tror det passar bättre med smide. 

Det dammar bra när stenarna sågas i utomhusverkstan.

Snillen spekulerar!

Här fyller Anders på med mer isolermaterial inför putsningen. 

Så här såg brandväggen ut när kakelugnsmakarna var klara för dagen. Hålet högst upp är lämnat för rökkanalen.
När de vet exakt var kakelugnens kanal hamnar kommer den att sågas upp och muras in.

...och så här såg frisen till runda kakelugnen ut färdigmurad och redo att putsas in.

Vi fick tillbaka våra fina mallar. Synd att man inte behöver dem igen.

Fortsättning följer!

Våra gjutjärnshällar har kommit!

Vi fick finfrämmande idag när Mia och Göran Mattson från Alunda Järngjuteri kom och levererade våra gjutjärnshällar. Och hällarna var så fina som vi hade hoppats på!

Mia och Göran Mattson från Alunda Järngjuteri

Hällarna var tunga, den tyngsta vägde över 100 kg.

Induktionshällen från IKEA passade perfekt i hålet.

Hällar utspridda på golvet i köket.

Hällarna placerade i öppna spisen i vardagsrummet. Med lerputs och spismantel så kommer den att bli fin.

En spismantel i stil med den här vore något, den är enkel och samtidigt elegant. Men så är det Hårleman som ritat den också.

Innan Mia och Göran åkte fick vi dessa två Wattholmaänglar som de producerar på Alunda och som sägs ge änglavakt!

Kakelugnarnas fundament på plats

Nu har kakelugnsmakaren Christian börjat förbereda för montering av våra kakelugnar.
Eftersom vi inte murat någon utkragning för kakelugnarna på övervåningen,
bygger de fundament bestående av järn, som fästs i murstocken, och betong.
Det gäller också att få ugnarna att hamna på rätt nivå på övervåningen. Eftersom skorstenarna inte sjunker men huset fortfarande har lite sjukmån kvar, så kommer trägolvet att sjunka i förhållande till kakelugnarnas fundament. Vi har fått information om att merparten, ca 90 procent, av sättningen sker första året. Faktorer som påverkar är bl a hur mycket timret har torkat. Så vi är inte helt säkra, vi får ha tillförsikt och hoppas på det bästa.

Järnstommen till ena kakelugnen på övervåningen.

Fundamentet är klart och ramen är fylld med betong. Här kommer det att stå en rund ugn.

Eftersom ugnen är rund så måste vi ha en nisch (den har stått i ett hörn tidigare). Här muras nischen upp med leca.

Här syns fundamentet i det andra sovrummet innan det fylls med betong.
Man kan se att de fått gröpa ur lite ur timret för att få plats.

... och här är det fyllt med betong.  

Även på nedervåningen har de förankrat stommen på murstocken från källaren med hjälp av balkar och armeringsjärn. Och här har vi inte samma osäkerhet med sättning i timmerstommen.

Betongnivån ska vara i liv med bjälklaget.

Efter att fundamentets betong stelnat har de börjat bygga upp brandväggen bakom kakelugnen. Här har de ställt benen på plats för att se att allt stämmer och blir bra!

Nu kommer Johannes murare och hans gäng att lerputsa alla murar innan kakelugnsmakarna kommer och monterar ugnarna om några veckor. Det ska bli spännande!

Enkel vårstädning

I helgen var det lite vår på Mora. Påskliljebladen börjar titta upp i gruset framför gamla huset. I höstas klippte jag ner perennerna i tvillingrabatterna på framsidan. Slänten blev dock kvar och i helgen gick jag igenom den och drog ner fjolårets blomstänglar och blad. Skillnaden från vad jag normalt brukar göra är att jag nu lämnat allt dött material på plats. Skönt! Hela arbetet tog kanske två timmar.

Det är bra att gå igenom rabatten på våren. Man ser var man behöver fylla på med växter och var ogräset är mest aggressivt. Man lär sig också vilka växter som är täta på våren och inte släpper igenom ogräset, t ex sockblommorna. Runt hostorna ligger däremot jorden öppen.

Jag har också lagt mina potatisar, sorten Amandine, för groning. Där på lite fuktad jord ska de ligga i 4-5 veckor i ca 10-15 graders värme innan de kan sättas, förhoppningsvis i slutet av april.

Sist men inte minst har jag sått flera sorter av sommarblomman Zinnia, samt två sorters grönkål och Nya Zeländsk spenat, som ska vara flerårig. Det blir spännande att se vad som kommer upp i tråget :)

Hällarna har gjutits

I söndags åkte jag till Alunda för att vara med och titta när våra gjutjärnshällar blev till.

Vi lämnade in mallarna i mitten på januari.

Sedan dess har Mia, Göran och Bo Mattson jobbat med att förbereda för gjutningen.

Mia har förklarat hur formarna blir till på ett bra sätt. Så här skrev hon:

Vi packar ner hela modellen i sand. Det går till så att vi först tar en platta som vi lägger modellen på, runtom lägger vi en halv formflaska av stål, en ram kan man tänka med steg i som håller fast sanden. Sedan packar vi för hand sand över hela mallen så att du inte ser den längre. Efter det så vänder vi om det hela med plattan, den som låg underst. När vi lyfter av plattan då är halva jobbet gjort. Nu hämtar vi en överflaska och lägger den på underflaskan (ramen med steg i ). Vi sätter en pinne på ett bra ställe ...det är där gjutjärnet ska rinna in i hålrummet....sedan packar vi sand även på denna sidan av mallen. Runt pinnen bygger vi upp en kant, sen så skakar vi lätt på pinnen, lyfter ur den och gör en fin tratt med handen i sanden. Här ska gjutjärnet hällas in. När sanden stelnat lyfter vi av överflaskan och skruvar lyftverktyg i din trämall och tar försktigt ut den ur sanden så att vi inte skadar hålrummet. Nu ska sanden målas med en färg som vi tänder eld på och bränner av. Då tätas sanden så att gjutjärnet inte kan rinna in i sandkornen. När det är klart lägger vi ihop de båda formflask-halvorna med varandra och har där styrpinnar så hålrummet blir exakt och skruvar ihop dem med tvingar, annars lyfter gjutjärnet överflaskan och allt järn rinner ut mitt på... Nu är det ett slutet sytem med ett hål/tratt av sand i som vi ska hälla gjutjärnet i. Skänken väger ca 175 kg och karlarna ska träffa ett hål på ca 5 cm i diameter, alltid lika spännande :) .

Och väl på plats så förstod jag att det har varit mycket arbete med att få till alla formflaskor inför dagens gjutning. Gjuteriet var fullt och flaskorna låg packade ovanpå varandra.

Kupolugnen hade tänts tidigt på morgonen och nu stod en man och fyllde på ugnen med järnskrot och tackjärn allt eftersom det flytande järnet tappades ur en våning ner. Han berättade att hettan i ugnen uppnår 1600 grader.

Alunda Gjuteri

Här är hela gjuteriet fullt av formflaskor staplade på varandra.
Några har redan fyllts med det heta järnet. 

Det är 1600 grader i ugnen när det flytande järnet tappas upp.

Ibland slår det gnistor !

Skänken

Våra hällar som var ganska stora, fick fyllas på från två håll.
Det gällde att ha ögonkontakt och räkna ner 3,2,1 och så hällde de samtidigt.

Mia förklarade vad som händer sen:

Efter gjutningen slår vi sönder sanden och först då vet vi vad det blev!
Nu skall vi skära av ingjutet och blästra samt slipa hällen.
För länge sedan gjorde man precis som du tänkte med öppen form men genom att gjuta i sluten form får du ett gjutjärn som är "mjukt" och går att svarva, borra och bearbeta. Öppen form skapade ett klinghårt järn och det gjorde ju ingenting på en häll men nu förtiden har man ju blandat gods samtidigt i gjuteriet.

Nu är det bara att vänta på att Mia ringer och berättar att hällarna är klara!

Kakelugn

Nu har vi varit på Norrköpings Kakelugnsmakeri i Kolmården igen och bestämt oss för en kakelugn från ca 1750-1760 till matsalen. Ugnen som kommer från Helsingborgstrakten är ett provinsialarbete med motiv av rökelsekar i blått och grönt. Tyvärr har den ingen hylla, men fina mönstrade kanter och krön. Den känns lagom 'bonnig' för vårt hus och kommer pryda sin plats i matsalen.

På motsatta sidan i rummet kommer vi göra en kopia av ugnen som blir ett förvaringsskåp.