tisdag 29 maj 2018

I trädgården just nu


Ligusterhäckar i runda rummet


Vilken majsommar vi fick! Vi jobbar på i trädgården med att plantera grönsaker och sommarblommor. Det finns mycket gräs och löv här på Mora, bra täckmaterial för trädgården.Tyvärr så tycker också grävlingarna om att böka runt i täckodlat. Med ett elstängsel runt grönsakslandet får plantorna kanske vara ifred framöver... 


Vy mot gamla huset



Nygamla trappan ner mot sjön. Här ska det bli en brygga så småningom.



Ligusterhäck och humle, som fått en annan klätterstöds variant.



Sjörök om morgonen och klippta stigar i gräset



Sallad i maj - från odlingslåda



Busktomater på rad utmed söderväggen


Elstängsel runt grönsakslandet - hoppas detta stoppar grävlingarna.



Alliumbollar i gamla kryddrabatten



söndag 13 maj 2018

Nya väggar växer fram






Dekorationsmåleriet gör framsteg i matsalen. Nu börjar man få en känsla för hur dessa väggar kommer att se ut. Det har varit några steg på vägen, och Lilian och Dag jobbar efter en plan.



För att få en bild av hur mönstret blir kan man rita upp dem på plast, men så gjorde man inte på 1700-talet. 


Första steget var att mäta upp väggfälten. Därefter tecknades de olika detaljerna på spännpapp (kan vara vilket vitt papper som helst) för två olika väggfält, ett smalare och ett bredare som sedan blev mall till de andra fälten. Teckningarna fördes över till väggarna med hjälp av vitt karbonpapper. Förr i tiden gjorde man ofta så att man markerade motiven med en så kallad puntstrissa eller för hand med hjälp av nål. Sedan klappades dessa in med en liten tygpåse fylld med önskat pigment. Det kunde vara krita eller sot eller en kulört. Förfarandet kallas att puntsa, och det har man alltid gjort, även Michelangelo i Sixtinska kapellet.



Man kan ana karbonavtrycken i vitt på bottenfärgen. 


Efter att ha målat upp några prover valdes en fältfärg bestående av ca 50% ultramarin och ca 50% guldockra för att få en grön kulör som passade fint i rummet och med kakelugnen. Denna blandning bröts sedan med ca 80 % vitt för att få den ljusa nyansen. Genom att blanda själv är det lättare att leta sig fram till exakt rätt kulört jämfört med att köpa en färdig obruten grön på tub som man kanske inte vet exakt vad den innehåller.

Fältet är förstås målat med penslar i olika storlekar efter mönstret. Den är lite flammigt målad, ibland med lite mer vitt i. Allt för att få en levande yta. Täckmålar man blir det inte samma intryck.


Den gamla dörren fungerar bra ihop med den 'nya' gröna.





När fältfärgen var på plats, målades själva mönstret i en mellanton, i vårt fall i en lite mörkare ton eftersom vi har en förlaga att följa. 


Mönstret målas i en mellanton  - lite mörkare än fältfärgen



Mönstret är en form av växtlighet. För att få in djup lägger man på skuggor och dagrar. Skuggfärgen läggs i samma kulör som fältfärgen men utan vitt. 



Skuggfärgen är den mörkaste tonen av de tre.


Dagrarna kommer att vara vita med lite smaragdgrönt, vilket upplevs behagligare än en ren vit. Ren vit eller rena pigment över huvud taget används väldigt sällan, berättar Lilian. Man blandar alltid färgerna till önskad kulört.

Fortsättning följer.

Skogen i hallen

Mora är väldigt mycket hus och trädgård i samspel. Därför ville vi flytta in en del av naturen i hallen genom att måla en 1700-ta...