söndag 4 oktober 2020

Badrummen och dess tätskikt

 

Damrummet

Vi har nu bott i vårt nybyggda timmerhus i tre år och badrummen är lika fräscha och sköna som när vi flyttade in. 

Alla material i vårt hus andas, dvs det finns nästan inga plaster eller färger som kan låsa in fukt. Väggarna är lerklinade, vilket gör att de suger upp fukt, om det av någon anledning skulle uppstå en läcka. Samma väggar släpper också ifrån sig fukten när det torkar upp. Det fungerar helt enkelt som en disktrasa. 

Vi har dessutom valt att värma väggarna i stället för att ha element eller golvvärme. Det blir en skönare värme med den lösningen jämfört med golvvärme tycker vi, eftersom värmen hamnar mer i rummet och man slipper iskalla väggar. Dessutom blir golven skönare och inte alltför varma. Det var lätt att installera samtidigt som vi klinade andra gången. Värmen ligger på den nedre halvan av väggarna, dvs inte hela vägen upp till tak, eftersom värme stiger. Elen styrs sedan av minst en termostat per rum. 

Huset är isolerat med cellulosafiber av märket ISOCELL från företaget CREMAB (se blogginlägg från 5 augusti 2016). Det produceras från i princip oanvända tidningspapper i en optimal återvinningsprocess i Tibro, dvs relativt närodlat, vilket vi gillar. Detta material kan också suga upp och släppa ifrån sig fukt.

Vi har kört samma princip i våra badrum, dvs kilsågade trägolv och lerklinade väggar med inbakad elvärme i väggarna. Elen liggen dock bara i de väggar som inte har vatten, dvs fönsterväggen, väggen där vi hänger dusch handdukarna och en vägg till. Dessa styrs av två termostater per duschrum. 

Vid duscharna har vi dock gjort lite annorlunda. Där la vi i stället in en sk avloppsarmatur i rostfritt stål från företaget Unidrain. Armaturen är en ram med inbyggt fall och med stående tätskiktsflänsar som går upp ca 1 dm på väggarna. Vilken smart lösning!






Efter att armaturen var på plats gjöts betongplatta enligt instruktion från Unidrain. Ovanpå betongen lade vi på tätskiktsmassa och sedan en stor kalksten som vi måttbeställt från Sjöströms Stenförädling på Öland. Ju färre fogar, ju mindre fukt som tränger igenom.

Väggarna i duscharna kläddes in med två stycken 1 mm tjocka zinkplåtar per duschrum. Vi hade redan lerklinat första lagret i båda rummen.  Nu klinades lager nummer två samtidigt som vi skulle montera på zinkplåtarna. Vi la även på lerklining på baksidan av zinkplåtarna innan vi med lite möda och stort besvär fick upp dem. De sög sig fast i väggarna - det var klockrent, smidigt och gick lättare än vi trott.  

Det gick åt två plåtar, 2 x 1 meter, per dusch. Skarven gjordes med enkel fals och hamnade ca 10 cm efter hörnet. För att förvissa oss om att det skulle bli tätt lades en sträng lim- och fogmassa i falsen, Abra Seal&fix MS Hybrid. (se blogginlägg från 5 september 2016).

Ut mot rummet satte vi i Unidrains glasvägg i en redan förberedd skena i avloppsarmaturen. En silikonfog mot golv och vägg skyddar mot fuktinträngning.

Plåtarnas nederkant gick alltså över tätskiktsflänsarna på armaturen och hamnade därmed omlott med dessa, vilket gör att vatten får väldigt svårt att tränga igenom dessa tätskikt i metall i skarven mellan golv och vägg. För säkerhets skull la vi dock en silikonfog i skarven. Det hela ser väldigt snyggt och rent ut och vi tror inte att några stora vattenmängder kommer att kunna ta sig igenom det här tätskiktet. Om det mot förmodan skulle hända så har vi de lerklinade väggarna bakom som suger upp fukt och släpper den vid torka. Likaså golvets isolering kan suga upp fukt och släppa det igen när det torkar upp. Det händer att det skvätter ut lite vatten på trägolvet utanför duschen ibland när man duschar eller tvättar hunden. Men dessa droppar sugs in i trägolvet, och man tänker inte mycket på det. När vi skurar golven kör vi på med en hel del kallt skurvatten, varav en hel del åker ner mellan springorna i trägolvet. Det sugs upp av cellulosafibern under och släpps sedan när allt torkar igen. 


Glasväggen möter trägolvet och den lerklinade väggen med en tunn silikonfog.



Stenskivan går ut lite längre än ramen för att ta de stänk som kan droppa ner under glasdörren. 
Kalkstenen blir bara snyggare ju mer tiden går. 




Vi har satt ett inbyggnadsskåp med läckindikering i väggen mellan våra badrum. Mojängen på bilden ovan  leder ev läckande vatten genom väggen och ner i brunnen i detta duschrum. 




I taket ovanför duschen har vi monterat en fuktstyrd fläkt.

 

Unidrain armaturen är egentligen anpassad för ett kaklat utrymme. Det är värt att tänka på när man bygger upp väggarna, så att puts och zinkplåt bygger lika mycket som den kaklade väggen skulle ha gjort. 

Så länge man inte har material som gör att vatten blir ståendes och inte kan luftas ut är det inga problem att det blir lite vått i ett våtutrymme, det torkar såsmåningom ut igen. Av den anledningen har vi inte ens takpapp under våra takpannor på huset, utan endast trä och tegelpannor.

Något vi kom på lite för sent i vår byggprocess var att uppskatta den kamin som vi hade installerat i gamla husets badrum och som vi lärde oss hur vi skulle hantera ungefär ett halvår innan vi flyttade över till vårt nya hus. Grejen var att elda i en halvtimme de mornar innan vi skulle duscha. Vilken härlig känsla att gå in i ett varmt badrum, med brasan sprakande och ta en dusch och känna hur all fuktig luft fullkomligt sögs in i kaminen och försvann. Ingen imma på speglar eller fönster och varma duschhanddukar som väntade på en när man duschat färdigt. Hade vi kommit på detta i tid hade nya husets duschrum absolut fått kaminer! (se blogginlägg från 15 jan 2017).   

En sak till att nämna i detta inlägg kan vara att vi har installerat en avloppsvärmeväxlare på inkommande vatten i källaren som tar tillvara varmvattnet som spolas ut ur ledningarna i huset och värmer det inkommande vattnet kopplat till varmvattenberedaren och duschrummen. Vi har inte kopplat på köksvattnet för där vill man ha kallt vatten. Genom att på detta sätt återanvända det utgående varmvattnet sparar vi kanske några kronor på elräkningen. Avloppsvärmeväxlare finns t ex att köpa på Ekologiska byggvaruhuset i Trosa.

Hoppas att detta inlägg kan inspirera er att bygga sköna badrum som andas och luktar gott.


Herrummet

 

  

 

onsdag 17 oktober 2018

Skogen i hallen





Mora är väldigt mycket hus och trädgård i samspel. Därför ville vi flytta in en del av naturen i hallen genom att måla en 1700-tals skog på träväggen mot matsalen. Det skulle också ge en grön axel rakt igenom huset från entrén och ut på altanen.

Under rokokon försökte man, efter barockens strikt formklippta stil, mer efterlikna det naturliga, gärna på ett lekfullt sätt. Abovo Ateljé, som målat skogskulisser för Confidencen vid Ulriksdal, hade den bilden som inspiration när de påbörjade jobbet på Mora. 

Efter att ha måttat upp väggen skissades en skalenlig skog upp. 





Därefter påbörjades grundmålningen av väggen. Himlen blev ljust kimröksblå.  Mörka nyanser av grönt målades upp till busknivå. De lades på yvigt, oregelbundet och lekfullt. Här användes bland annat kimrökssvart, bränd umbra, ultramarin och en grön färg bestående av ultramarin och guldockra.
Sedan var det dags för grundmålning av bladverk och stammar. En mörkare grön kulör längst bak, följd av allt ljusare nyanser av grönt ju längre fram i bild. Stammarna målades i en mellanbrun ton med skugga och dagrar. Allt för att uppnå djup.

Totalt målades fyra lager med fem olika nyanser av grönt. Mellan varje lager måste färgen torka.




Målning av bakgrund busknivå



Grundmålning bladverk och stammar



Grundmålning av passagen



Påbörjat att lägga på blad i förgrunden



Ljusdagrar och skuggor är nu lagda samt lite mer detaljer på vissa blad för att skapa djup.
Nu är lilla toans dörr bra gömd i skogen!


Genom att hallväggen nu är målad är vi klara med allt dekorationsmåleri i det nya huset. Det var också det sista som var kvar att göra, så husprojektet får härmed anses som avslutat. Hoppas ni har gillat att följa med på denna lilla resa!




måndag 8 oktober 2018

Kakelugnsskåp


I matsalen har Abovo målat ett kakelugnsskåp som står som en pendang till den gamla kakelugnen.

En grund bestående av bl a van dyke, ultramarin, grön jord, smaragdgrönt och karminrött lades på skåpet. För att få en flammig, lite ojämn yta hade vi de olika blandningarna i tre byttor och målade glasyren genom att variera mellan byttorna för att få en liknande flamning som på kakelugnens glaserade tegel. Det är bra att ha många olika konstnärstuber så man får den variation man eftersträvar. 

Därefter mättes och ritades alla plattor; bottenplattor, platta plattor, hörn- och krönplattor med respektive fog. Även ugnsluckan mättes och ritades in.

Det var lite pyssel med att kopiera mönstret från kakelugnen till skåpskopian, som bleckades upp med en Van Dyke brun lila kulör från karbonpapper. Vi använde oss av sju olika mönster; tre olika rökelsekar placerade random, ibland lite snett, två löpande hund i olika storlekar, rutmönstret på sidan samt äggstav längst ner. 




Samma grund glasyrer som användes i första vändan ströks en gång till, men nu platta för platta.

Därefter målades alla glasyrfärgerna, glasyrer som ska vara transparenta i mönstret. Då får man inte ha något vitt i för då blir det ett täckande resultat. Det känns lite akvarelligt att måla glasyrer.













När allt torkat ordentligt lackade vi skåpet för att uppnå en glansyta liknande den på kakelugnen. Vi använde Ottossons linoljelack. Eftersom det finns en risk för att lacken gulnar lade vi på endast ett lager i nuläget.
















För att få matta, lite tjockare fogar blandades marmorpulver i färgen och linjerna drogs upp på lacken.





Skåpets insida målades med kromoxidgrönt. Man använde ofta starkare färger under rokokon. Den här gröna går väldigt fint mot ljusblått porslin.








Sista handeln läggs på kakelugnsskåpet... 





....och här är förlagan, som står i andra hörnet av rummet. 





fredag 5 oktober 2018

Fortsatt arbete med matsalen





Matsalen är nu färdig efter att några 1700-tals rosen rankor målats in på väggfälten. Se tidigare blogginlägg 'Nya väggar växer fram' för att se hur vi började. Vi valde att vara rätt sparsamma med rosorna, men tycker att de är lite utav pricken över iet i rummet.





Vår vägg syns ovan, och förlagan från Von Echstedtska Gården nedan.




Nedan några detaljer.




Väggfälten bestod under rokokon av tidstypiska rocailler, som skulle likna bl a stiliserade växtdelar, snäckor och annan 'naturalia'. Det var det som var trenden för tiden, dvs tillbaka till naturen, samla på naturliga saker som snäckor, fjärilar, insekter, vackra fossiler mm.





Rutnät ingår i rokoko ornamentiken, det kan man se i trä- och gipsarbeten i hela europa från rokoko tiden. De kan också ligga som guldinläggningar i metall i möbler från den tiden.






1700-tals rosor är som små kanelbullar med en mörk mitt och med kronbladen lagda runt mitten.


Dörröverstyckena från 1700-talet har förlängts med ny linneväv under.  Den grundades med samma färger som väggen. Sedan har Lilian och Dag målat ut motivet så det passar dörröverstycket. 




Vi har valt att inte gömma gränsen i väggöverstycket. Det är bara fint att man kan se var den gamla delen tar slut och den nya börjar.




Ett dörröverstycke före...




...och efter utmålat av Abovo Ateljé.






tisdag 29 maj 2018

I trädgården just nu


Ligusterhäckar i runda rummet


Vilken majsommar vi fick! Vi jobbar på i trädgården med att plantera grönsaker och sommarblommor. Det finns mycket gräs och löv här på Mora, bra täckmaterial för trädgården.Tyvärr så tycker också grävlingarna om att böka runt i täckodlat. Med ett elstängsel runt grönsakslandet får plantorna kanske vara ifred framöver... 


Vy mot gamla huset



Nygamla trappan ner mot sjön. Här ska det bli en brygga så småningom.



Ligusterhäck och humle, som fått en annan klätterstöds variant.



Sjörök om morgonen och klippta stigar i gräset



Sallad i maj - från odlingslåda



Busktomater på rad utmed söderväggen


Elstängsel runt grönsakslandet - hoppas detta stoppar grävlingarna.



Alliumbollar i gamla kryddrabatten



söndag 13 maj 2018

Nya väggar växer fram






Dekorationsmåleriet gör framsteg i matsalen. Nu börjar man få en känsla för hur dessa väggar kommer att se ut. Det har varit några steg på vägen, och Lilian och Dag jobbar efter en plan.



För att få en bild av hur mönstret blir kan man rita upp dem på plast, men så gjorde man inte på 1700-talet. 


Första steget var att mäta upp väggfälten. Därefter tecknades de olika detaljerna på spännpapp (kan vara vilket vitt papper som helst) för två olika väggfält, ett smalare och ett bredare som sedan blev mall till de andra fälten. Teckningarna fördes över till väggarna med hjälp av vitt karbonpapper. Förr i tiden gjorde man ofta så att man markerade motiven med en så kallad puntstrissa eller för hand med hjälp av nål. Sedan klappades dessa in med en liten tygpåse fylld med önskat pigment. Det kunde vara krita eller sot eller en kulört. Förfarandet kallas att puntsa, och det har man alltid gjort, även Michelangelo i Sixtinska kapellet.



Man kan ana karbonavtrycken i vitt på bottenfärgen. 


Efter att ha målat upp några prover valdes en fältfärg bestående av ca 50% ultramarin och ca 50% guldockra för att få en grön kulör som passade fint i rummet och med kakelugnen. Denna blandning bröts sedan med ca 80 % vitt för att få den ljusa nyansen. Genom att blanda själv är det lättare att leta sig fram till exakt rätt kulört jämfört med att köpa en färdig obruten grön på tub som man kanske inte vet exakt vad den innehåller.

Fältet är förstås målat med penslar i olika storlekar efter mönstret. Den är lite flammigt målad, ibland med lite mer vitt i. Allt för att få en levande yta. Täckmålar man blir det inte samma intryck.


Den gamla dörren fungerar bra ihop med den 'nya' gröna.





När fältfärgen var på plats, målades själva mönstret i en mellanton, i vårt fall i en lite mörkare ton eftersom vi har en förlaga att följa. 


Mönstret målas i en mellanton  - lite mörkare än fältfärgen



Mönstret är en form av växtlighet. För att få in djup lägger man på skuggor och dagrar. Skuggfärgen läggs i samma kulör som fältfärgen men utan vitt. 



Skuggfärgen är den mörkaste tonen av de tre.


Dagrarna kommer att vara vita med lite smaragdgrönt, vilket upplevs behagligare än en ren vit. Ren vit eller rena pigment över huvud taget används väldigt sällan, berättar Lilian. Man blandar alltid färgerna till önskad kulört.

Fortsättning följer.

Badrummen och dess tätskikt

  Damrummet Vi har nu bott i vårt nybyggda timmerhus i tre år och badrummen är lika fräscha och sköna som när vi flyttade in.  Alla material...