Plåtarbeten

Vi arbetar nu med att få till plåtarbetena runt skorstenarna, vid vindskuporna och fönsterblecken. Det är Claes Pettersson på Hammarforsens Bleck & Plåt i Malmköping som gör arbetet. Här kommer lite bilder på resultatet.

Högra skorstenens beslag och regnskydd på plats. Nätt och fint!

Det ska vara så nätt som möjligt när skorstenarna är så pass korta som vi ville ha dem.
Regnskyddet blir lite stort, men det är svårt att undvika när skorstenen är stor.
Det finns en annan typ av regnskydd, en sk skorstenshatt. Skulle vi valt såna i stället? Nej det här känns bra!

Regnskyddet har fått extra luftöppningar utmed långsidornas bas.

Fönsterkuporna på övervåningen blev jättefina!

...och till sist en bild på fönsterblecken. Det nymålade fodret var bara fastsatt i nederkant och hade hamnat lite på sniskan efter blåsvädret. 

Fönsterblecken ska spikas med smidd spik i sommar och målas. 

Fredagsmys!

Sitter här på fredag kväll och ordnar och sorterar nästa års frön. Jag tar hand om de sommarbloms- och grönsaksfröer som blev kvar från i år. Det är bra att gå igenom dem nu så jag vet vad jag behöver köpa i början på nästa år. 

Ordning och reda på torpet. 

Tagetes trassel! 

Så här fina är fröna. 

Frön från palsternacka bredvid en stiftpenna. 

Trappan och växthuset behöver underhåll!

Det är alltid någonting som behöver ses över när man har hus och trädgård. Trappsatserna till gamla huset behöver bytas ut. Arboristen David, som var hos oss och beskar lindarna, kommer över en och annan ek. Dessa sparar han och återanvänder. Nu ska han se om han kan göra våra trappavsatser i ek. Under ligger det timmerstockar, så det är bara ovansidan som behöver bytas.

Fortsättning följer...


Likaså behöver växthuset en genomgång. Ett fönster har dessutom glidit ur sin position. Jag tycker att konstruktionen på detta växthus som jag köpte från Florum för många år sedan är lite märklig. De kanske har ändrat det nu, vet inte, men förutom att det läcker en hel del har mitt i alla fall problemet att de två nedre fönstren på taket tenderar att glida av. Vi har gjort en förstärkning med en plåt i nederkanten samt fått sätta lite nubb som håller glasen på plats, men behöver nu se över det hela igen.

Ett (eg flera) fönster behöver sättas på plats. 

Växthuset behöver verkligen en översyn! Det får nog bli nästa års projekt! Vi har lite planer på ett lite större hus som ska tjäna som orangeri, ungefär som det nedan och som ligger i närheten av oss. Men det är ju inte samma sak som ett växthus. Det ger inte samma ljus till tomater och gurkor som vill bada i ljus.

Gammalt orangeri som tillhör en gård i närheten av oss. Det känns som ett äldre hus som blivit konverterat till orangeri senare. Det var ju vanligt att man återanvände gamla timmerhus förr. Kanske satte man helt enkelt in fönster i ett parti av huset och gjorde en passage i bortre ändan vid det låga fönstret, så man kunde köra in de stora krukorna med häst och vagn på ena sidan och ut på andra. Det här är förstås bara spekulationer från min sida. Men det är kul att fantisera om hur det kan ha varit :)

Vintertäckning av odlingsbäddarna

Vi har varit på studiebesök hos Börje Remstam, som skrivit boken 'Min dröm om lustgården'. Börje, som är ordförande i FOBO (Förbundet organisk-biologisk odling) har odlat ekologiskt enligt den sk täckodlingsprincipen i över 30 år. Den går i princip ut på att man lägger på organiskt material som löv på hösten och gräs på sommaren på alla odlingsytor och under buskar och träd. Genom att man tillför material hålls jorden fuktig, lucker och näringsrik. I stället för att gräva och släpa material till en komposthög gör i stället maskarna jobbet på plats med att förse jorden med syre och näring samtidigt som den blir lucker och fin. Så man kan säga att det är ett förhållningssätt till trädgård som går ut på att masken gör det tunga jobbet med att få jorden brukbar, inte människan. Och Börje kunde bekräfta det när han berättade att han inte använt en spade på 25 år!

Det som tilltalar oss med täckodling är att det är arbetsbesparande och miljövänligt. Alla blir glada! Det är enkelt att lägga på material i stället för att gräva och hålla på med komposthögar som ska vändas och förflyttas. För oss blir det extra bra och lättarbetat när vi har vår kompostkvarn och slaghacken. Då kan vi lägga på organiskt material med bra struktur, samtidigt som det ser fint ut.

Inspirerade av Börje har vi fortsatt med vår vintertäckning av odlingslådorna med kompostvallar och lövtäckning.

Tanken är att man i vår rakar undan det som är kvar av löven och sår eller planterar på den ytan. Man lämnar kompostvallen i mitten åt maskarna och växterna att hämta vatten och näring ifrån. När löven är uppätna fyller man på med nytt täckmaterial, t ex 10 cm färskt gräsklipp. Det ogräs som mot förmodan tränger igenom täcklagret drar man enkelt upp och lägger på vallen i mitten att förmultna.

Mina bärbuskar har med åren 'stigit upp' så att rötterna nu ligger ovanpå jorden. Även här har jag därför fyllt på med täckmaterial (löv och gräs).

Vi klipper ner de stora lindarna framför huset

Vi har haft arborister på Mora som hjälpt oss att klippa in de två stora lindarna framför gamla huset. Ända sedan den första linden föll under Gudrun år 2005 har vi varit oroade för att någon av de två lindarna ska gå samma väg till mötes. För att säkra huset kände vi att det var dags att göra något åt saken. Vi har nu 'stympat' träden rejält, men försäkrat oss om att åtminstone de vackra gamla stammarna blir kvar länge än.

Så här såg det ut efter stormen Gudrun. Den gången var det nära ögat. Trädet föll med sk rotvälta precis norr om huset.

Så här såg lindarna ut innan vi började kapa in dem. Man kan se att de står väldigt nära det gamla 1700-tals huset.

Det gör ont i kroppen att behöva kapa träd.  Men nu är det första trädet redan inkapat. Vi bestämde att försöka hålla formen lite oval, tror det kommer bli bra när nya grenar och blad växer ut.

Ett jättefint och välbyggt fågelbo upptäcktes bland alla grenar.

Arboristen David i arbete

Det vart mycket ved och ris att röja.

Sista höga grenen kapas. 

Sedan tog de av trädet på samma höjd som det första. Det vart väldigt mycket ved på marken...

Arboristerna tog med sig merparten av allt ris vilket var skönt eftersom det hade tagit oss månader att få bort allt. 

Träden efter den hårda beskärningen. Nu kommer det att se jättekonstigt ut det första året, men sen kommer de att ge en betydligt mindre, grön trädkrona.  Den kommer behöva beskäras vart femte till åttonde år, som vid hamlingsbeskärning. 

Dagens skörd av rotfrukt

Växterna får vintertäckning

I helgen har vi jobbat med att lägga på löv och gräs på rabatter och under buskar och träd. Vi arbetade med vår Stiga Park traktor som gjorde jobbet väldigt lätt (i jämförelse med hur mycket tid det tar att hand räfsa). Den nya slaghackan monterades där fram och uppsamlaren där bak.  Sen körde Per runt och hackade sönder både ängsgräs och löv från lindarna.  Han dumpade materialet där det behövdes och jag la ut materialet på rabatter samt under träd och buskar.

Traktorn fullt utrustad! Så skönt att ha hittat ett sätt att ta hand om alla löv och ängsområdena. 

Så här såg det ut när vi hållit på ett tag.

Jag petade in löv ordentligt i häcken med krattskaftet. Nu får maskarna ordentligt med mat i vinter.

Perennerna i tvilling-rabatterna klipptes ner i etapper till småbitar. Och så på med löv/gräs blandningen även där. Det sägs att man inte ska klippa perenner förrän till våren, men jag har ganska stora växter och de lägger sig gärna när de vissnar. Därför tycker jag att det är bättre att kapa redan nu, så det är färdigt inför våren när rabatterna fylls med tulpaner. Nästa år ska jag nog börja plocka bort blomställningarna på vissa av perennerna som förökar sig kraftigast. I år fick allt vara kvar.

Perennerna klipps ner inför vintervilan för att kunna få ett täcke näring i form av löv/gräs.
Det gillar maskarna... och växterna.

Nerklippta tvillingrabatter med lövtäcket på.

Silverpäron

Samma helg som vi planterade måbärshäcken satte vi också ett silverpäron. Men vi satte det inte i jord, utan i grus med dimensionen 0-8. Hålet grävde vi innan sommaren och fyllde med gruset och tre liter krossad träkol från milan vid Skottvångs gruva. Under sommaren har pojkarna i familjen fått kissa i gropen och 'mata' träkolen med näring. Näringsberikad träkål går också under namnet biokol. I Stockholm sätter man de flesta träden idag i stenkross uppblandad med biokol och grus, dvs ingen jord.  Läs mer om biokolet på Stockholms Stads Hemsida - det är jätteintressant!

Tillbaka till trädet. Jag har läst om Nils Åkerstedt, som odlar det mesta i ren sand, som han sedan gödslar med 10 cm färskt gräsklipp på våren och senare efter behov. På hösten lägger han på döda material som löv och trädgårdsavfall. Enligt Åke ska man spola bort all jord från rötterna och sätta trädet i sand. Man lägger sedan på ett tjockt lager dött material för att i vår börja gödsla planteringen med färskt gräsklipp.


Så här såg trädet ut när det kom, med sin relativt lilla plastsäck för rotsystemet. Krona och rot stämmer inte överens när man köper större plantor. Normalt är rötterna lika stora som kronan.

Kronan var ganska stor och fin.

Det kändes väldigt konstigt att spola bort all jord...det blev ju inte mycket kvar.

Här slår vi ner störarna som ska hålla trädet på plats, något som kändes extra viktigt eftersom det i princip inte fanns några rötter kvar.

Rötterna har klippts in vid tre tillfällen när man planterat om trädet. Det hade bildats stora klumpar i snittytorna som jag klippte bort. Tänkte att det är lättare för trädet att bryta nya skott med riktiga snittytor. Vi ställde ner trädet på grusytan, tryckte in sand under och mellan rötterna och fyllde med mer grus. Till sist la vi på ett tjockt lager med gammalt gräs och hö. Det bidrar till att hålla gruset lite fuktigare än om man lämnar ytan utan att täcka den. Stammen fäste vi mellan sadeljordar till de tre störarna. En bevattningspåse som sipprar ut vatten under tio timmar satte vi också på plats.

Här är trädet planterat!

Det ska bli spännande att se hur det här kommer att gå och om trädet kommer att överleva. Det kan bli problem med vattningen eftersom vi inte är där hela tiden. Ett träd som sätts i sand är ju mycket mer känsligt för torka.

Plantering av måbärshäck

I lördags planterade vi måbärshäcken som vi ska ha framför nya huset. Det var lite pill med att mäta upp formen, men det är ju viktigt att det ser proportionellt ut. Mönstret är en halvcirkel som möter den halvcirkelformade grusplanen framför huset. I den går sedan en gång ut mot eken och grinden som sitter lite snett eftersom eken står där den står.

Här mäter vi upp med snören från dörren för att få en rak 'sikt'linje där gången ska gå (där Per står) 

Det var en magisk dag med dimma långt in på förmiddagen.

De barrotade plantorna placerades med 30 cm mellanrum. 

Och så här blev resultatet. En symmetrisk form som främjar siktlinjer framför huset. Förutom linjen man ser på den här bilden blir det en linje mellan uthusen också. 

Häckpartiet avslutas med en rak häck mot vägen. Hitom den kommer vi att ha äng och en klippt gång fram till grinden. 

Här kan man ana linjen mellan uthusen.

Det var en prestation att plantera alla 180 plantorna. Per grävde och jag stoppade ner dem, ett riktigt teamwork. Nu blir det spännande att se under kommande år hur det här rummet blir :)

Skorstenar

Arbetet med att mura skorstenar är nu klart och huset har fått två fina skorstenar murade med gammalt tegel ovan tak och nytt Wienerberger inne.

Vi la in 6 stycken luftintag under hasoporen när vi anlade altanen. Dessa rör ska förse olika delar av huset med tilluft. De lutar neråt utåt så vi kan spola ur dem och de ska ha ett skyddsgaller i ändan när vi är klara.

I köket kommer vi att ha en stor bred spis med tre olika funktioner. Till vänster en öppen eld, eventuellt med ett sk rotisseri om det inte stör estetiken. I mitten en ugn som man också kan använda som platta. Till höger blir det en modern induktionshäll. Det blir två rökpipor för de eldningsbara delarna, samt ventilationsrör till kök och sovrummet ovanför. Mot väggen lägger de stenull, för att skydda väggarna mot värmen.

I vardagsrummet blir det rökpipor för bastun i källaren, en stor öppen spis, en kakelugn i matsalen och en till sovrummet ovanför. Det blir också ventilationsrör till sov- och badrum.

På övervåningen är rökpiporna för kakelugnarna på gång liksom ventilationen.

Sovrummet som vetter åt norr 

Sovrummet som vetter åt söder

Huset före skorstenarna...

...och efter. Det gör stor skillnad med skorstenar.